Jag älskar Italien, och kanske mest av allt den norra delen av landet. För landskapet, människorna, maten och naturligtvis vinet. I nordvästra Italien ligger regionen Piemonte, som i vinkretsar kanske är mest känt för viner som Barbera, Barbaresco, Dolcetto och inte minst Barolo. Druvorna Barbera och Nebbiolo är de dominerande druvorna och står för mer än 50% av produktionen. Moscatodruvan har också en betydande roll för de mousserande vinerna i området. Det böljande landskapet är magiskt och oerhört vackert. Maten är rustik, smakrik och alldeles underbar. Bodde för några år sedan strax utanför La Morra, en liten by med en makalös utsikt över Barolo distriktet, som är en bra utgångspunkt för den vinintresserade med närhet till Alba, Asti, Bra, Barolo och andra i området fantastiska städer, byar och vingårdar. Blev därför glad när man i septembersläppet lanserade La Vespa från vinhuset Michele Chiarlo i Piemonte på BS. Och det var en karaktärstark rackare skulle det visa sig…
Vinhuset Michele Chiarlo bildades 1956 av Michele och Giuseppina Chiarlo, även om släkten Chiarlo odlat vin i Piemonte sedan sju generationer tillbaka. Idag är Chiarlo en av de mest respekterade odlarna och en viktig personlighet i Piemontes vinindustri. Sedan första Barolon producerades 1958 har Chiarlo bit för bit köpt upp vingårdar och firman äger nu några av områdets bästa vingårdar i Barolo, både Cerequio och Cannubi, på över sju hektar. I Gavi ligger Fornace di Tassarolo som gör ett av de bästa Gavi-viner som finns.
På tidigt 1990-tal köper man upp mark i Nizza som anses vara det bästa området för Barbera-viner. Vingården som heter Aluffi är som ett ”chateau” – en ståtlig lantegendom omgiven av tjugo hektar vingårdar med perfekt söderläge. Härifrån kommer toppvinerna Le Court och Cipressi men också den mycket prisvärda och överkomliga Barbera Le Orme. Förutom Nebbiolo i Barolo, Cortese i Gavi och Barbera i Nizza så odlar man även Moscato till sin ljuvliga lilla Moscato d’Asti Nivole (”lätta moln”). Ett lätt pärlande sött vin med hela Moscatodruvans läckra smakprofil.
Monferrato Rosso är en generös DOC med ett stort antal tillåtna druvsorter, dock måste alltid Barbera eller Nebbiolo vara basen. I La Vespa ingår 50% Barbera, 20% Shiraz och 30% Albarosso, en druva som bara några få odlare har planterat – förutom Michele Chiarlo är Fontanafredda och Prunotto de mest kända – vilket gör detta vin lite extra spännande. Albarossa är en italiensk, röd vindruva som skapades i Veneto 1938 av druvodlaren Giovanni Dalmasso vid Istituto Sperimentale per la Viticoltura i Conegliano. Dalmasso’s ursprungsplan vara att skapa en ny druva genom at korsa Nebbiolo och Barbera, men vid en DNA-profilering så sent som 2009 bekräftades att de ”Nebbiolo” vinstockar som användes inte alls var Nebbiolo, utan Chatus – en mycket gammal fransk druvsort från distriket Ardèche i Rhône-Alpes området.
Den nya druvan behöll trots misstaget många av Barberans egenskaper, inklusive dess förmåga att mogna sent men ändå upprätthålla goda nivåer av syra, speciellt när den planterades på näringsfattiga och kalkhaltiga jordar. Och det är tydligt att Albarosson gör ett avtryck i La Vespa. Vinet har en hel del karaktär som sätter en positiv särprägel på smakupplevelsen. Riktigt, riktigt najs!
Michele Chiarlo La Vespa Monferrato 2010 (nr 2721 – BS)
Pris: 119 SEK
Doft: Tilltalande, mörkbärig och något kryddig doft av svarta körsbär, björnbär, lakrits, choklad och förnimmande toner av fat. Doftar härligt och inbjuder till ett fortsatt sniffande.
Smak: Medelfylligt, men en hel del mogna, mörka bär som körsbär, blåbär. Toner av mandel, lakrits och italienska örter. Totalt sett relativt stram med en hel del kärnbärighet som tillsammans med tanninernas strävighet skapar ett långt, frisk och lite syrligt avslut som sitter i ett tag…då lätt rostade fat- och bärtoner träder fram på ett behagfullt sätt. Ett riktigt gott matvin med massor av karaktär.
Passar: Ett riktigt höstvin till kraftrika kötträtter, mustiga grytor eller krämiga pastarätter.
Slutomdöme: Helt klart mycket vin för pengarna! Mycket druv- och ursprungskaraktär, om än lite ungdomssyrlig. Mycket av allt helt enkelt, vilket får mig att gilla det. Tack och lov beställde jag ett antal flaskor, som skall få ligga till sig en aning i källaren innan nästa flaska korkas upp. Kan enligt uppgift lagras i upp till 10 år, men borde vara som bäst om 5-6…om man nu lyckas vänta så länge. Får hur som helst 3,5 av 5 möjliga…på gränsen till 4. Beror mest på att vinet ännu är lite ungt.
Betyg:
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Italien, Piemonte, vin, Monferrato, Michele Chiarlo, Albarossa, rött vin, Barbera, Shiraz, La Vespa