Med 889 000 ha har Frankrike näst mest vinodlingar i världen (efter Spanien) och produktionen om 57 miljoner hektoliter är den största i världen. Frankrike är också det land i världen som producerar flest kvalitetsviner. Vin började odlas i större omfattning runt staden Marseille av grekiska sjöfarare och förmodligen odlade man vin så långt in i Frankrike som Rhônedalen. Annars var det Julius Caesars legionärer som stod för spridningen av vin till hela Frankrike.
De flesta välkända druvor för vinproduktion i världen härstammar från Frankrike. Gröna druvor är vanligare norröver och ju längre söderut desto djupare färg på de röda vinerna från blå druvsorter. De mest kända blå druvsorterna är:
- Cabernet Sauvignon (framförallt i Bordeauxviner och från södra Frankrike).
- Cabernet Franc (framförallt i Bordeauxviner, men även i Loireviner)
- Grenache (framförallt i Rhôneviner från södra Rhônedalen).
- Merlot (i Bordeauxviner, huvuddruva i viner från den östra stranden).
- Pinot Noir (druvan framför alla andra i Bourgogneviner, men även i Champagne)
- Syrah (framförallt i Rhôneviner från norra Rhônedalen men även i södra Rhône, Languedoc-Roussillon och sydväst).
De mest kända gröna druvsorterna är:
- Chardonnay (framförallt i vita Bourgogneviner och i Champagne)
- Riesling (endast i Alsaceviner).
- Sauvignon Blanc (framförallt i Loireviner och i vita Bordeauxviner)
Franska viner delas in i sex stora vinregioner:
Alsaceviner kommer från området som sträcker sig mellan städerna Strasbourg och Mulhouse. Här produceras vanligen torra, vita matviner med mycket smak. Man ser dock även en del rött, ljust vin av druvan Pinot Noir. Vanligaste druvor är Riesling, Silvaner, Gewurztraminer, Pinot Blanc, Tokay och Pinot Gris. Det mesta i Alsace är klassat enligt AOC-klassificeringen. Man producerar även mousserande vin, det så kallade Crémant d’Alsace.
Största skillnaden mellan alsaceviner och dess tyska grannar på andra sidan Rhen, är att alsacevinerna traditionellt får jäsa ut helt och därmed saknar restsötma. De är oftast också kraftigare. En ny trend är att en viss restsötma är vanlig även i rieslingviner.
Området indelas i Bas-Rhin i norr och Haut-Rhin i söder. I Haut-Rhin ligger de mer kända vingårdarna. Det finns tre ursprungsbeteckningar för Alsaceviner; AOC Alsace, AOC Alsace Grand Cru (51 vingårdar) samt AOC Crémant d’Alsace. Den totala odlingsarealen är 15 230 ha som fördelas på 119 byar. För att få ha beteckningen AOC Alsace Grand-Cru på etiketten måste vinet komma uteslutande från druvor från de av INAO godkända vingårdarna i Alsace och vara godkända av en expertpanel. Endast fyra druvor är godkända för AOC-klassningen: Riesling, Gewurztraminer, Muscat och Pinot Gris.
Detta område med långa, svala somrar samt den speciella jordkritan, är mycket känt för drycken som tagit namn av området – champagnen. All Champagne är en blandning från olika årgångar samt olika gårdar. Man använder både blåa samt gröna druvor och mycket sällan anges själva vingården. Om vinet är så kallat årgångschampagne så kommer druvorna helt och hållet från samma årsproduktion. Om vinet kallas Rosèchampagne så är det en blandning av Chardonnay och rött Pinot Noir. Uttrycket Blanc-de-Blancs anger att endast Chardonnay finns i flaskan, medan uttrycket Blanc-de-Noirs anger att endast blå druvor finns i flaskan. I Champagnedistriktet anges också underavdelningar så som Grand cru och Premier cru precis som i Bordeaux. Förutom mousserande vin så gör man också skummande viner, så kallade Crémant. Dessa viner är mjuka samt har mindre kolsyra än Champagnen.
Champagne indelas i tre delområden.
a. Montagne de Reims – området ligger längst norrut och här använder man främst Pinot Noir, vilket ger en ökad hårdhet och djuphet i vinet.
b. Vallée de lar Marne – här används främst druvorna Pinor Noir och Chardonnay, eventuellt Pinot Meunier.
c. Côte des Blances – området ligger längst söderut och man använder i stort sett enbart Chardonnay druvan.
I detta distrikt finns flest kvalitetsviner (mer än 40% av alla kvalitetsviner i Frankrike). Det flesta vingårdar kallas här för Châteaux (slott). De röda vinerna är vanligtvis sträva, fylliga och kan lagras länge medan de vita främst är söta, ädelrötade från Sauternes.
Bordeauxområdet består främst av tre delar, dels de västra eller östra stranden av floderna Gironde och Dordogne. På västra sidan finns grusjord, medan den östra främst består av lera och kalkstenshaltig jord vilket ger mjukare viner. Det tredje området är Entre-Deux-Mers, som ligger där Gironde delar sig i floderna Dordogne och Garonne. Här produceras främst torra vita viner.
Klassificering av Bordeauxvinerna utgår ifrån 1855 års klassificering där man delar in vinerna i fem olika Cru (vilket motsvarar växtplatser/egendomar). Initialt hade denna indelning med prissättning att göra och man får idag ej någon vägledning om kvalitèt via denna klassifikation.
a. Västra stranden – består av områdena Médoc, Pessac-Léognan och Graves.
I Médoc tillverkas kraftiga, fylliga röda viner med garvsyra. De är riktigt manliga och muskulösa och mognar långsamt vid lagring. Man använder främst Cabernet Sauvignon, men till viss del även Merlot och Cabernet franc. Södra delen av Médoc kallas Haut-Médoc och anses som det bästa området där bland annat Châteaux Margaux är beläget, vilket är ett av de mest kända vinproducentslotten i Frankrike.
De två övriga områdena ligger längre söder ut, i Graves tillverkas både röda och vita viner, men klimatet här är lite varmare än i Médoc samt mer jordighet. I södra delen av Graves ligger Sauternes och de främsta druvorna i detta område är Sémillon och Sauvignon Blanc, vilket ger dyra kvalitetsviner.
b. Östra stranden – i detta område finns områdena St. Emilion och Pomerol.
Området är något varmare samt ler-och klakstensjorden ger mjukare viner med mindre garvsyra samt snabbare mognad. Merlot är vanligaste druvan, denna druva har mera socker vilket ger högre alkoholhalt. Vinet blir här mjukare, varmare med inslag ofta av russin och korinter. Ibland blandas Merlotdruvan med Cabernet Franc eller Cabernet Sauvignon.
Loiredalen sägs vara en av de vackraste delarna av Frankrike. Floden Loire skär som en kniv rakt in i västra Frankrike och utmed denna ligger detta vindistrikt som är Frankrikes mest vidsträckta. Tack vare dess utbredning produceras här många olika slags viner som alla kännetecknas av en viss friskhet vilket beror på naturlig syra som ofta förekommer i vin som odlas nära den norra klimatgränsen för möjligheten till vinodling. Loire ligger nära denna gräns. Närheten till klimatgränsen gör även att skillnaderna mellan årgångarna kan vara stora i viner från Loiredalen.
I detta distrikt tillverkas cirka 50% av vardera röda och vita viner. Det mesta är kvalitetsviner där Cabernet Franc samt Gamay är vanligaste druvor. Här produceras alla sorters vin, men mest känt från området är de vita, torra vinerna så som Muscadet, Sancerre och Pouilly. Även röda viner från Chinon är kända (Cabernet Franc). Vissa mousserande viner, främst från Vouvray är likaså kända (Chenin Blanc). En raritet är vinet Moulin Touchais. Detta vin produceras med speciella tillverkningsmetoder vilket ger utpräglad smak.
Vinerna här odlas huvudsakligen mellan och runt städerna Dijon och Lyon. I distriktet görs såväl röda som vita viner och även roséviner och mousserande viner. Kännetecknande för de röda vinerna är att de har hög kvalitet och är förhållandevis lätta.
Tidigt ockuperades detta område i Frankrike av burgunderna, vilket har gett området dess namn. Regionen består av flera mindre distrikt såsom t.ex.;
a. Chablis – området mellan Paris och Dijon, har svalt klimat vilket ger unika vita viner av bland annat Chardonnay. Dessa viner behöver sällan lagras på fat. Allt vin från detta område är AOC-klassat, men man har även undergrupperingar, främst pga kvalitè och jordmån, men denna klassifisering påverkar ej själva kvaliteten. Gruppering sker i grupperna: Petit chablis, Chablis, Chablis Premiere Cru och Chablis Grand Cru (områden med mest kalkrik jord).
b. Côte d’Or – etta område indelas i två delar, dels Côte de Nuits samt Côte de Beune.
Här produceras det 60% röda viner ( Pinot Noir) samt 40% vita viner (Chardonnay eller Pinot Blanc). Man har här även graderingen kommun-Appellations, Premier Cru eller Grand Cru. Vinproducenten samt årgången avgör helt och hållet kvalitén i detta distrikt.
c. Södra Bourgogne – området indelas i tre delar, dels Côte Chalonnais, Máconnais, i dessa bägge områden tillverkas både röda viner, vita viner samt det tredje området Beaujolais. Här produceras till 99% blå Gamay, emedan 1% är vita viner. Beaulolais är samstämmigt med lätta mjuka viner med utpräglad druvkaraktär. Vinerna har vackert klarröd färg med fruktig doft av hallon. Beaujolais Noveau vinerna släpps i november varje år, produktionen tar ca 6 veckor och vinet är alltså väldigt färskt, men mycket fruktigt,friskt och druvigt utan någon garvsyra. Vinet skall därför drickas omgående.
Näst största produktionen i Frankrike. Här tillverkas mest rött vin, en stor del av produktionen består av kvalitetsviner. Distriktet indelas i två delar på grund av den stora skillnaden i klimat, jordmån och druvsorter mellan delarna.
a) Vienne – i norr, här använder man främst Syrahdruvan och man har relativt liten produktion. Kända viner från området är Côte Rôtie, Condrieu eller Cornas.
b) Avignon – är området i den södra delen. Här har man mycket stor vinproduktion. I Avignon används flera druvsorter. ”Côtes du Rhône vinerna” är välkända området, mest känt är området troligen för Châteauneuf-du-Pape.
Möjligen har fenicierna odlat vin här redan 500 år f.kr. Något som tyder på det är namnet på druvan Syrah som kan tänkas härledas från staden Shiraz i Persien. Annars var det Julius Caesars legionärer som planterade vin här på 40- och 50-talen före Kristus. Under 1800-talet kom de främsta vinerna i världen från Rhônedalen (Hermitage) och kunde ibland blandas i Bordeauxviner för att höja kvaliteten på dessa
Utöver de sex stora vinregionerna tillkommer något mindre kända viner framförallt från:
7. Sud-Ouest – franska för väderstrecket sydväst, egentligen Vignoble du Sud-Ouest, är en region för vinodling i sydvästra Frankrike.
Regionen består av flera olika delregioner som är belägna i olika delar av Aquitaine söder och öster om Bordeaux, dels runt floderna Dordogne och Garonne och dels i Gascogne och den franska delen av Baskien. De vingårdar som används för druvodling till Armagnac ingår i regionen Sud-Ouest.
Druvsorter varierar i regionen. Dels används Bordeaux-druvor som Merlot och Cabernet Sauvignon, och dels finns egna karaktärsdruvor som Tannat i Madiran och Malbec i Cahors.
8. Languedoc-Roussillon – regionen står för ca en tredjedel av Frankrikes totala areal för vinodling. Dessa arealer fördelas på departementen Hérault, Pyrénées-Orientales, Gard och Aude.Languedoc-Roussillon ligger i södra Frankrike, en region lokaliserad på sydkusten mot medelhavet mellan Pyrenéerna och Provence. Regionen, som även kallas Le Midi, är på stark uppgång och är en del av den renässans Sydfrankrike upplever inom den traditionella franska vinvärlden.
Vin de Pays d’Oc bildades av ett antal pionjärer i mitten på 80-talet vilket satt fart på utvecklingen. Genom moderna metoder, internationella druvsorter och en strävan efter att producera viner för dagens smakpreferenser har distriktet i det närmaste blivit en del av Nya världen lokaliserad inom den gamla världen. Intressant nog är det dock distriktets traditionella viner och vingårdar som upplever det största lyftet tack vare moderniseringen, vilket bland annat beror på att de traditionella vinerna nått nya höjder tack vare tillskott och stöd från internationella druvor som Cabernet Sauvignon och Chardonnay. Distriktet är framförallt inriktat på produktion av röda viner men det produceras även mycket starkvin – Vin Doux Naturel. Vin de Pays (lantvin) är den viktigaste klassen och i denna klass produceras moderna viner på de flesta förekommande druvsorterna i distriktet
9. Provence – en historisk provins i sydöstra Frankrike mellan floden Rhône, Medelhavet och Alperna. Provence ingår i regionen Provence-Alpes-Côte d’Azur. Provinsen fick sitt namn för det var den första romerska provinsen utanför den italienska regionen.
Detta distrikt är mest känt för sina Rosèviner. Den röda rosévarianten överväger tungt. Man försöker dock öka mängden kvalitetsvin. De druvor som främst används är Grenache, Cabernet Sauvignon, Carignan, Cinsault, Syrah och Mourvedre.
10. Korsika – en ö i Medelhavet som tillhör Frankrike. Ön är belägen i Genuabukten, sydväst om Italien, sydost om kontinentala Frankrike (170 km söder om Nice) och norr om Sardinien. Den är Medelhavets fjärde största ö. Korsika är känt som Napoleon Bonapartes födelseplats.
Korsika består till stor del av berg och kulminerar i toppen Monte Cintu (2 710 m). Ön har medelhavsklimat med varma, torra somrar och milda, regniga vintrar.
VinoFino 